Denna formel är till för att räkna fram en artikels EOK, med avsikt att minimera lager- och ordersärkostnader.
Formeln är ett teoretiskt hjälpmedel som kräver att vissa parametrar på artikeln är kända. Dessa är efterfrågan, i detta fall årsvolymen, samt kostnaden, här standardpriset. Dessutom måste en ordersärkostnad för inköpet eller tillverkningen vara känd, samt att lagerhållningsräntan ska vara angiven. Utifrån dessa parametrar kan Wilsonformeln räkna ut en artikels EOK i följande formel:
EOK = (2KD/h)½
K = Ordersärkostnad
D = Årsvolym
h = Lagerhållningskostnad som i sin tur är lika med artikelns standardpris x lagerhållningsräntan
Formeln tar således inte hänsyn till transportlager, planeringshorisont, bristkostnader eller tillgång till kapital. Inte heller tar den hänsyn till eventuella kvantitetsrabatter eller lägre transportkostnad per enhet vid köp av stora kvantiteter.
För att åskådliggöra hur systemet beräknar EOK med hjälp av Wilson-formeln kan nedanstående diagram användas. I diagrammet går det se hur lagerkostnaden ökar och ordersärkostnaden minskar med ökad kvantitet. Där de båda kurvorna bryter varandra finns den minsta totalkostnaden. Kvantiteten vid denna kostnad är således artikelns mest ekonomiska orderkvantitet (EOK).
Grafisk presentation av lager- och ordersärkostnad som funktion av orderkvantiteten.
Vi tar ett exempel
Följande förutsättningar gäller för en köpt produkt:
Standardpris: 15:-
Årsvolym: 2000 st
Det kostar företaget 50:- i administration att lägga en beställning av artikeln = ordersärkostnaden.
Lagerhållningsräntan beräknas vara 5 % av varans lagervärde.
Wilsonformeln blir då:
EOK = (2x50x2000/(0,05x15))½ = 516 st.
Är det dessutom angivet att systemet ska avrunda värdet till jämna 10-tal, blir det slutgiltiga EOK = 520 st. Slutsatsen blir att inköp av 520 st. ska göras per gång, för att minimera totalkostnaden för att köpa och lagra denna produkt.