Öppna Navigation

Sammanfattning och tips för PIA-beräkning och lagervärdesberäkning

Vid tillverkning mot färdiglager:

Det första exemplet gäller mer repetitiv tillverkning mot ett färdiglager. Vi har köpartiklar (K) som ingår som material i tillverkade artiklar (T), eller lagerförda artiklar (L). På köpartiklarna tillförs arbete eller lego, vi bearbetar dem till tillverkade artiklar, alternativt lagerförda artiklar om de ska ligga i mellanlager (t.ex. som halvfabrikat). Detta kan ske i flera nivåer och styrs vid beredningen.

Under de tillfällen artiklarna ligger under tillverkning (operationer rapporterat) kan vi inte värdera dem vid lagervärdesberäkning, de är ju då uttagna från lagret. T- och L-artiklarna ligger då i PIA istället. När sedan sista operation rapporterats på dem (artiklarna färdigrapporterats) går de till halvfabrikat- eller färdiglager, beroende på om det är L- eller T-artiklar. Då går artiklarna att värdera igen som lagervärde.

För att värdera de T- och L-artiklar som ligger i PIA, ska Startad ej färdig väljas i beställningsbilden. I PIA-listan värderas artiklarna till PIA Netto, som är PIA Brutto minus PIA Lager in. Denna värdering är den vanligast förekommande.

• Lagervärdet av K- T- och L-artiklar, ska baseras på Standardpris.
• PIA-beräkning av T- och L-artiklar, ska baseras på Standardpris, med Startad ej färdig satt. PIA-värdering sker till PIA Netto.
• Denna värdering är den vanligast förekommande.
• Lagervärdesberäkningarna av K- T- och L-artiklar kan också slås samman till en enda beräkning.
• För att få en begränsad lista att sätta i verifikatpärmen väljs lämpligen ett Minsta värde vid lagervärdesberäkningen, så att endast de 30 värdefullaste lagerposterna kommer ut detaljerat och resterande poster summeras i Summa småposter.
• I PIA-beräkningen väljs lämpligen listypen Order för att få en kortfattad lista till verifikatpärmen.
• En avstämning av hur realistiskt PIA-värdet är kan ske genom att göra värderingen av PIA på Avrapporterat antal, PIA-värdet blir då oberoende av avrapporterad tid.

PIA vid tillverkning mot färdiglager.

Vid tillverkning direkt mot kundorder:

Det andra exemplet gäller kundorderstyrd tillverkning (då färdiglager inte tillämpas). Denna värdering används i första hand av företag som tillverkar direkt mot kundorder. Framför allt då företag med ett färre antal order som är av typen projekt med tillverkning under längre tid. I detta fall är varje T-artikel på högsta nivå kopplad till en kundorder.

Skillnaden mot förra exemplet är att en färdigrapporterad T-artikel på en tillverkningsorder aldrig hamnar i ett färdiglager, utan kommer att gå direkt från PIA-värde till intäkt sedan kundordern utlevererats och fakturerats. L-artiklar som färdigrapporterats är det ingen skillnad mot förra exemplet, de går från PIA-värde till lagervärde i ett halvfabrikatslager.

För att värdera de T-artiklar som ligger i PIA, ska Startad ej levererad väljas i beställningsbilden. I PIA-listan värderas T-artiklar till PIA Brutto, som är PIA Netto plus PIA Lager in.

För att värdera de L-artiklar som ligger i PIA, ska Startad ej färdig väljas istället. L-artiklar värderas som i förra exemplet till PIA Netto.

• Lagervärdet av K- och L-artiklar, ska baseras på Standardpris.
• PIA-beräkning av L-artiklar, ska baseras på Standardpris, med Startad ej färdig satt. PIA-värdering sker till PIA Netto.
• PIA-beräkning av T-artiklar, ska baseras på Standardpris, med Startad ej levererad satt. PIA-värdering sker till PIA Brutto.
• Denna värdering används i första hand av företag som tillverkar direkt mot kundorder. Framför allt då företag med ett färre antal order som är av typen projekt med tillverkning under längre tid.
• Lagervärdesberäkningarna av K- och L-artiklar kan också slås samman till en enda beräkning. Obs! Inget lagervärde beräknas för T-artiklar då dessa ingår i PIA-beräkningen.
• För att få en begränsad lista att sätta i verifikatpärmen väljs lämpligen ett Minsta värde vid lagervärdesberäkningen så att endast de 30 värdefullaste lagerposterna kommer ut detaljerat och resterande poster summeras i Summa småposter.
• I PIA-beräkningen väljs lämpligen listypen Order (alternativt gruppering per projekt, se nedan) för att få en kortfattad lista till verifikatpärmen. Obs! Det är olika Orderstatus för L- respektive T-artiklarna.
• I PIA-beräkning går det att göra en avstämning av hur realistiskt PIA-värdet är. Det kan ske genom att alla tillverkningsorder som går mot samma kundorder erhåller Projekt = Kundordernummer. Genom att gruppera PIA-listan på Projekt går det att erhålla ett underlag att väga mot kundorderstocken.

PIA vid tillverkning direkt mot kundorder.

Kalkyldifferenser och PIA-värde

En tillverkad artikel på en order går in i lagersaldo så snart den sista operationen avrapporterats. Beroende på om avrapporterade tider skiljer sig från planerade tider uppstår kalkyldifferenser vid efterkalkyl. Det gäller då att värdet av dessa kalkyldifferenser tolkas på rätt sätt i listan som erhålls vid PIA-beräkning. Kalkyldifferens kan i PIA beskrivas med nedanstående uppställning:

Kalkyldifferens i PIA.

PIA Brutto värderas som faktisk avrapporterad kostnad från efterkalkyl, MO är materialomkostnadspåslag. PIA Lager in värderas som avrapporterat antal multiplicerat med standardpris från förkalkyl. PIA Netto värderas som Pia Brutto minus PIA Lager in.

Sålunda kan en order som "gått bättre" än vad förkalkylen visat (dvs. den avrapporterade kostnaden är lägre än den förkalkylerade kostnaden) ge ett lägre PIA Brutto än motsvarande lagervärdesökning PIA Lager in då ordern är färdigrapporterad. Omvänt kan en order som "gått sämre" än vad förkalkylen visat ge ett större PIA Brutto än PIA Lager in då ordern är färdigrapporterad. Detta innebär att för order som avviker från förkalkyl kommer PIA Netto att visa antingen ett positivt eller ett negativt värde. Om ordern är färdigrapporterad motsvaras PIA Netto av kalkyldifferensen på ordern.

En slutsats av detta resonemang är att ett negativt PIA Netto är bättre än ett positivt, eftersom det påvisar order som gått bättre än vad som förkalkylerats.

Lagra PIA för bokslut

Det går att spara undan en kopia av en backup av databasen, för t.ex. månadsbokslut och för att få fram PIA vid månadsslutet.

Detta görs genom att med programmet Monitor Backup lägga upp ett kopieringsarbete som den sista i varje månad kopierar databasen till ett testföretag för månadsbokslut. Efterföljande PIA-beräkning i det testföretaget visar då en ögonblicksbild av PIA den sista dagen i föregående månad.

Läs mer om kopiering av databasen i kapitlet Monitor Backup i hjälpen under Startbok i MONITOR - Konfigurering och underhåll - Säkerhetsåtgärder.

Sida av

Öppna Navigation