En allmän beskrivning för hantering av listor i MONITOR finns under Generellt i Startboken.
Varför denna rutin?
Den här rutinen tillämpas för att behovsplanera utifrån tillverkningsprognoser. Här går det endast att behovsplanera artiklar som det finns tillverkningsprognoser registrerade på.
Rutinen genererar tillverknings- och inköpsorderförslag på flera artiklar åt gången i alla nivåer. De artiklar som får orderförslag är de som brister kommer att uppstå på p.g.a. reservationer från tillverkningsprognoser. Men även reservationer från försäljningsprognoser, kundorder eller materialbehov från tillverkningsorder kan beaktas, om de skulle förekomma på ingående artiklar.
Förslagen kan sedan genereras till skarpa tillverknings- och inköpsorder i rutin Tillverkningsorderförslag respektive Inköpsorderförslag.
Tillämpas arbetssättet att behovsplanera direkt från kundorderstock samt från eventuella försäljningsprognoser, används rutin Nettobehovskörning istället.
Vad är Nettobehovskörning tillverkningsprognos?
Nettobehovskörning tillverkningsprognos arbetar liksom rutin Nettobehovskörning i en automatiserad process i flera steg. På strukturartiklar beräknas maximalt det antal nivåer som angetts i beställningsbilden, det görs en nedbrytning av artiklarna.
Först genereras tillverkningsorderförslag på högsta nivå (nivå 0) av artikelsortimentet i listan. Därefter behovsberäknas nästa nivå (nivå 1). Uppkomna materialbehov som orsakat eventuella brister på den nivån av T- och L-artiklar täcks med nya tillverkningsorderförslag. K-artiklar täcks med inköpsorderorderförslag. Därefter beräknas nästa nivå (nivå 2) osv., ända ned till lägsta nivå.
Jämför att tillämpa rutin Behovsberäkning, då vanligtvis behovsberäkningen och genereringen av orderförslag först görs på T- L- och F-artiklarna i ett moment, och slutligen på K-artiklarna i ett annat moment.
I Behovsberäkning går det i en lista se information på vilka artiklar och för vilka behov systemet lagt order- och flyttningsförslag. I Nettobehovskörning tillverkningsprognos går det endast i ett separat fönster samt i en textlogg, att se en sammanställning över hur många olika förslag som lagts och hur lång tid körningen tog. Se exempel under Utskriftsexempel.
Använd fliken Planeringsbild i rutin Artikelfråga för att se ytterligare information om order- och flyttningsförslag. Se även i rutin Behovsberäkning, hur motsvarande information kan se ut där.
Nettobehovskörningen kan ta ganska lång tid om det är stora strukturer med många nivåer samt om ett stort artikelsortiment erhållits i listan. Därför är det vanligast att nettobehovskörningar schemaläggs att köras automatiskt på databasservern nattetid eller på tider då det inte är så många användare påloggade. Det skapas även en loggfil per företag som heter NETTO_<FTG-NR>.LOG, där det går att se information om nettobehovskörningarna. Loggfilen skapas i sökvägen %TEMP% i Windows för det användarkonto i Windows som är inloggat för att köra nettobehovskörningen.
Se även hur arbetsgången i Nettobehovskörning tillverkningsprognos är.
Se till att ha artiklarna med de största strukturerna (flest nivåer) i början av artikelsortimentet som ska nettobehovköras, då minimeras tidsåtgång för lägsta-nivå-nedbrytningen.
Försäljningsprognos
Nettobehovskörningen kan även göras med hänsyn till lagda försäljningsprognoser. För att undvika att prognoser och inkomna kundorder ger dubbelt behov kan programmet räkna av på prognoserna. Detta styrs med systemparametern Försäljningsprognos från prognosregister avräknas... (Aldrig, Från ledtid, Från nutid), under Behovsplanering på fliken Lager i rutin Systeminställningar. Regeln för hur detta beräknas säger att varje prognospost, fram till och med datumet för sista lagda kundordern, minskas med faktorn "lagda order" / "prognosantal". Försäljningsprognos kund, dvs kundorderrader med radstatus > 1, likställs här med försäljning. De räknas alltså som en order och inte som en prognos.
Exempel: Om prognosen säger att vi ska sälja 100 st artiklar under en given tid och vi under samma tid redan har fått kundorder på 30 st artiklar, så minskar vi prognosen med dessa 30 artiklar. Om våra 100 artiklar är utdelade i två prognos poster kommer de att räknas av med 15 artiklar var. Prognos poster som ligger längre bort än sista kundorder berörs inte av någon nedräkning.
Offertstock
Nettobehovskörningen kan även ta även med de offerter i offertstocken som markerats för simulering/behovsplanering. En offert kan tilldelas en sannolikhetskod som anger vilket utfall som det går att räkna av offerten. Varje sannolikhetskod har ett visst procentvärde. T.ex., två offerter har sannolikhet 50% och samma artikel med 100 i antal. Det blir totalt 200 i antal av den artikeln. Sannolikheten är då 50% att offerterna godtages, då behovsberäknas de två offerterna med totalt 100 artiklar i antal.
LTK
Nettobehovskörningen kan ta hänsyn till reservationer som skapats från leveranstidskontroller (LTK).
Viktigt att tänka på vid nettobehovskörning
För att använda en mer automatiserad materialstyrningsprocess med rutiner som denna krävs att artikeldata är korrekt, annars kommer det att skapas felaktiga tillverknings- och inköpsorderförslag. Skulle de förslagen genereras till skarpa order (frisläppas) blir dessa order felaktiga. Följande artikeldata är det därför viktigt att kontrollera innan nettobehovskörning körs första gången:
Vilka uppdateringsmöjligheter finns det?
Det går att rensa alla föregående körningar, eller egna körningar innan en ny körning påbörjas.
I listan går det att ange ett annat planerat antal än det som är registrerade i tillverkningsprognosen.
Nettobehovskörningen genererar alltid tillverkningsorderförslag för T- L- och F-artiklar, samt inköpsorderförslag för K-artiklar om det uppstår brister på dessa.
Vilka grafiska presentationer finns det?
Det finns inga grafiska presentationer i denna lista.
Fönsterfunktioner
Välj Starta körning från listan för att påbörja nettobehovskörningen. En kontrollfråga kommer upp som ska bekräftas innan körningen påbörjas.
Läs beskrivning av övriga fönsterfunktioner under Fönsterfunktioner i Startboken.